Hemma.
I sovrummet där jag bott/bor.
Bokstavligen i typ en vecka.
Med dumma baciller
och trötthet i kroppen.
Det är inte ofta jag stannar upp
i mitt eget hem.
Nåväl.
Det är inte ofta jag stannar upp
överhuvudtaget.
Punkt.
Nu när jag hasat omkring
här hemma en hel massa,
så har jag bränt
av några inspobilder
som en spinn-off på ett föregående
inlägg.
Det där med egen konst
och att göra hemmet mer
personligt.
Mitt mantra och inget
nytt för er som följt mig länge.
Det personliga kan/ska ju däremot
självklart bytas ut då och då.
Allt efter livssituation, humör,
årstid eller vad det nu än må vara.
Själv addar jag gärna foton,
egen och andras personliga konst, kläder,
prylar med minnen/historia osv.
Det gör att de resterande ”döda”
prylarna känns
mer levande och ombonande.
På mitt nattduksbord.
Vi två.
Det sista jag tittar på
och det första.
Fint så.
Mysigt ni vet.
Minnesprylar.
Påminnelser.
Här en konstigt vacker sten som jag plockat
med mig från Hamar.
Där fast här.
Täckpapp som jag skurit ut och fäst
med Decoupage på redan
målad MDF-skiva.
En solitär uddagrej som
retar ögat.
Det gillar jag.
Perfekt och tillrättalagt
finns det inte plats för här inte.
Gullebullen.
Min ärta vid jättebilden
jag målade av henne och som
hon faktiskt tycker väldigt mycket
om.
Tomma uppspända dukar
är galet kul att pyssla med.
Måla, spraya, klistra och klipp.
Hoppas ni vågar fixa lite
egen känsla därhemma.
Till det som gör
huset till ett hem.
Utan frågan om vem
som bor där.
Fin torsdag.
Kramen M.
