19 augusti 2015

365 Nya Dagar



Hade en man till kund på jobbet igår.
Rätt snygg på något vis med pondus och manlighet.
Han var inne häromdagen och kom nu återigen.
Lånade med lite prylar hem och skulle komma tillbaka idag ifall det blev bra därhemma.
Frågade om jag var på plats då.
Nix svarade jag.
"Så synd för mig" säger han och tittar rakt in i mina ögon.
Jag vet inte vad det var som fick mig att bli så glad.
Jag kände inget intresse men bara det att bli sedd och uppskattad 
är inget jag är bortskämd med och efter en extremt lång och jobbig period 
gjorde han liksom hela min dag.
Helt patetiskt egentligen.

Den här sommaren går till historien som en av de sorgligaste, märkligaste och
samtidigt mest glasklara.
Vi stängde vår älskade butik och återigen var det dags för fritt fall alá framtid och arbete.
Återhämtningen efter att han för hundrade gången bestämde sig för att inte våga lämna fortsatte i torktumlaren som sakta tar mig tillbaka till torra land.
Lite skrynkligare och öm efter lång lång åktur på stormande hav.

Samtidigt har saker klarnat upp.
Jag känner mig lugnare för varje dag som går.
Gladare.
Tittar på bilder av mig själv och tänker att jag måste skratta mer.
Bli mig själv igen.
Näsbrännor, motgångar och kärleksbekymmer har avlöst varandra på 
löpande band och jag har många gånger
 undrat hur mycket ett mänskligt hjärta egentligen kan klara av.
Samtidigt har de som är nära kommit närmre.
Familjen som betyder allt har backat upp till 110 procent.
Trott på mig och fyllt mig med framtidstro.
Bästa vännerna har blivit ännu bättre och kanske stämmer 
det där märkliga fenomenet att man ofta blir starkare efter kriser.

Själens fantastiska förmåga att tänka om och våga komma igen.
Att anpassa sig till nya vägar och att förstå att förändring ofta kan vara bra.
Att försöka se på tillvaron med positiva ögon för att inte fastna i bitterhet.

Jag tror jag kan det faktiskt.
Har sagt det förut och säger det igen.
Det är bättre att känna livet och dess utmaningar i hela kroppen,
än att leva i vakuum och låta tiden och livet bara gå.
I det där korta liv som vi bara lever en gång.

Så om jag nu ska försöka mig på ett livs tips så blir det just det.
VÅGA KASTA DIG UT.
Jag har gjort det flera gånger om på olika sätt de senaste åren.
Ångrar ingenting i livet.
OM
 finns inte och det är bara att blicka framåt och ta nya tag.
Hur jobbigt det än må vara.
Jag har lärt mig massor och ännu mer.
Vägrar fastna i det gamla som är förbi.
Ett liv som jag inte behöver semester ifrån är min ständiga drivkraft och 
alla är vi värda fullständig lycka.
Så tänker jag i livets berg och dalbana.




Nyårsord.
Så här i slutet av augusti.
Varför inte.
Vi bestämmer själva vart vi börjar.
Hösten väntar och med den också massor av längt.
Jag har idéerna och med dem lever inspirationen.
Inspirationen och kreativiteten som alltid varit min energipump och stora drivkraft.
Resan fortsätter och jag pressar tillbaka ivern över att allt ska ske igår.
Försöker ta det lite lugnt för en gångs skull.


Nu lite mer kaffe och några slöa timmar innan det är dags att
hämta pärlan.
Vi ska äta glass i solen och prata om första skolveckan och vilken ryggsäck
hon vill ha att packa sina prylar i.
Jättebra dag helt enkelt.

Fina dagen alla fina.

Kramen M.


4 kommentarer:

  1. Du är väl bara bäst på att få fram tankar över nu och då. Samtidigt så otroligt vackra bilder! Jag säger det igen, det här är bara början på en annan karriär för dig där ditt kreativa sinne får det utlopp som du och vi andra behöver.

    Stor kram Mamma

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack min fina mamma och massa kramar♡

      Radera
  2. Fint och bra skrivet!! Tror definitivt att kriser kan göra oss starkare om inte annat att vi slutar ta många saker för givet, livet om inte annat...Som jag skrivit tidigare så är jag helt säker på att förändring är bra, livet är för kort för att fastna i gamla vanor och bekvämlighet. Att våga lämna sin zon av trygghet och som du skriver "våga kasta sig ut". Finns det drömmar och mål så är det meningen att de ska infrias och uppnås! Åtminstone de realistiska och uppnåeliga..;-) Skönt att du åter igen kan se positivt på framtiden och det gäller att inte vara så hård mot sig själv på vägen...Kram på dig

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du alltså! Alltid mitt i prick och världens bästa bollplank. Största kramen fina syster! <3

      Radera