8 augusti 2015

Tyngre än tyngst


Vi sitter bredvid varandra i kapellet.
Pärlans pappa och jag.
Jag tittar på hans stora händer som skakigt håller i begravnings programmet.
Han sväljer gång på gång och runt om kring oss gråter alla.
Det är dags att ta farväl av vännen som hastigt försvann.
42 år gammal och alldeles för ung.
Den känslan.
Att tvingas acceptera det man inte kan acceptera.
Eftertänksamheten är känslan som klarast infinner sig vid en sådan här 
onaturlig sammankomst av vänner och familj.
Blandat med tankar på familjen som nu ska sakna och bearbeta 
sköljer minnen av mitt tidigare liv över mig.
Livet med honom och våra vänner.
Han som var min första stora kärlek.
Som en bomb slog han ned och tog mitt unga hjärta med storm.
Han som inte var lik någon annan.
Osäker men ändå stark.
Svår att förstå men lätt att tycka om.
För mig blev han i många år tryggheten som jag inte trodde jag kunde leva utan.
Idag är vi vänner.
På många plan är han en av mina bästa vänner.
Så kan det också bli.

När man springer snabbt i livet som jag ofta gör hinner man sällan landa.
Landa och bara vara.
Jag har en dubbel inställning till det där.
Jag mår som bäst när livet är fullproppat med nya utmaningar.
Längtar mer och mer från staden jag bor i och älskar men som ofta känns så 
ofantligt begränsad och oflexibel.
Här tycker man mest om det alla andra tycker om och jag uppfattar det ofta som om 
att det finns alldeles lite plats för individualitet och personlighet.
Jag saknar dessutom redan modebranschen.
Där vill jag vara på ett eller annat sätt.
Pulsen och kreativiteten som bor i modevärlden är magisk men då måste jag vidare till en större stad.
Samtidigt vill jag bo där på landet med katten och pärlan i lugn och ro.
Snöa in mig i min egen värld av renovering, trädgård och foto.
Känn på den paradoxen.
Kanske lite av båda i framtiden.
Kombinera och få det bästa av två världar.
Tål att tänkas på.
Glad att idéerna fortsätter att gro mitt i allt det där jobbiga som pågår i mitt inre just nu.
Saknad efter henne nedan och det speciella vi har tillsammans.
Känslan av halvhet när hon inte är här.
Längt efter någon att dela allt som händer med.
En man som menar det han säger och vet vad han vill.
Det finns sådana enligt min bästa vän Jennie.
Hon som alltid säger precis rakt ut som det är.
Får tro på henne och ge livet lite tid.




Fin lördag alla fina och tack för responsen här på bloggen.
Det gör mig väldigt glad.

Kramen M.





10 kommentarer:

  1. Bästa finaste du! Du skriver som ingen an, jag sitter här och tårarna rullar ner för mina kunder. Så fint skrivet och så många fina sanningar. Det finns ingen som du, så totalt talangfull, stilsäker och den snällaste mest omtänksamma människa jag känner! Du ska tro på mina ord, så kommer det bli, 100% säker! Och innan, under och efter finns jag här, alltid! Största kramen ever/ Jennie ♡♡♡

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fina människa och bästa vän. Så brutalt ärlig men aldrig dömande. Alltid där och aldrig rädd för att ta i det jobbiga. För mig är du livbojen om och om igen. Våra gapskratt och vårt sköna/konstiga/insnöade sätt att leva;) Jag tackar ovan att du kom hela vägen ända från Skåne så att vi fick lära känna varandra. Tack för allt, ALLTID <3

      Radera
    2. Tacksam är ordet! Så glad att vi har varandra!!! Puss o kram bästa du! ♡♡♡

      Radera
  2. Mina kinder menar jag ju.... :) ♡

    SvaraRadera
  3. Gumman, ja livet går upp och ner och är inte så där jättekul ibland men så kommer de där bra dagarna då man känner sig nöjd och tillfreds och tur är väl det! Det varit lite för mycket som har hänt dig och allt tar sin tid! Jag håller med Jennie du skriver som ingen annan och borde i framtiden skriva mycket mycket mera. Stora kramar till dig.

    kramar mamma

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förmodligen är det så, och mycket riktigt går livet upp och ned. Jag blidar tiden och gör det tillsammans med dig och familjen. Tack och lov för er och orden om orden…får väl plita på en novell;) Stor kram <3

      Radera
  4. Fina och tänkvärda ord! Det gäller verkligen att ta vara på livet, vara här och nu samt att följa sitt hjärta, sina mål och drömmar! Härligt att du har så många drömmar och jag förstår känslan i att vilja leva i vilt skilda världar! Det viktigaste är att hitta och kunna landa i ngn av dessa även om de kan komma att förändras! Förändring är bra, det gör livet mer "levande" även om de inte alltid är så positiva...Kram och fin dag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Suger på det där med förändring som är bra…för så är det ju såklart. Att livet får mer dynamik i förändring än i stiltje. Tack för ständigt kloka ord och support, du är så speciell för mig. Kram <3

      Radera
  5. U are brave <3. och skriver så fint och ärligt. Många kreativa gåvor har du...stora staden är bara 1.40 med bil från lilla staden... Just sayin...;)... Och när en mörkare färg än svart uppfinns så byter jag favoritfärg... ❤️❤️❤️Kram/H <3

    SvaraRadera
  6. Tack fina du för orden som värmer hela vägen ända in♡ ...och 1.40 är ju ingenting eg, tack för den med!;) Stor kram tillbaka!♡

    SvaraRadera