Bye bye 2018

2018.

Året då SÅ mycket hänt.

Året då många nära mig har 

haft det tufft.

Året då de jag håller närmast har 

kommit än närmre.

Tillsammans.

Då kommer vi längst.

Ensam är inte stark ni vet.

Med humor och kärlek löser

vi många knutar och så

tar vi en dag till.

Min mest lajkade bild på Instagram blev den ovan.

Rätt talande foto och översikt på mitt 

vardagsliv.

Det som involverar arbete och fritid med 

suddiga gränser sinsemellan.

Skinnbrallor, kaffe och inredning.

Det är en fin kombo det.

I det forumet hör jag hemma.

Helt klart.

Min nyaste bästis fast det känns som

om vi känt varandra jämt.

Ovan i färd med att fästa lampa inför

filminspelning på jobbet.

Att inte jobba med dig  är hårdsmält,

 men meningen

fanns ju skriven i sten.

VI hittade varandra.

Att välja en bild från årets samarbete

med Noa Noa i Örebro är typ omöjligt.

Tror jag har plåtat över 200 bilder i år, för detta 

galet härliga märke som jag har privilegiet 

att styla till Marias Val.

TACK!

Uppdragen har varit många.

Ett i bygghjälm, skinnpaj och heels.

Såklart.

Vem vill har arbetskläder liksom?

Inte jag:)

Styling genom Jakobssons Möbler för

Ekströms bygg.

In Love.

Hela jag andades här och nu.

Där och då.

Tidig vår och tunn linnetopp från Noa Noa.

Dubbelbottnade bilder.

Bakom mina solglasögon och 

tack och lov för energin som bor 

i den där lilla människan.

Sommarlov och nya skor.

Vänner.

Älskade barn och min andra familj.

Magin i den bilden.

Årets mest matchade.

Girls just wanna have fun och 

fotbolls-VM som smittade oss ALLA.

VI, barnen, nätterna och bubblet.

Till minnesbanken.

Årets mest använda skor nr 1.

Årets mest använda skor nr 2.

Formex.

I årets mest använda skor nr 1.

På snyggolv bredvid snyggstol.

Årets Selfie.

Älskarn och shit vad grymma vi är.

Stencoola ju.

Haha.

Stockholm.

Vänner.

Brudar och brudar.

Stora och små.

Vi har alla känt varandra sedan 

födseln.

Det mina vänner, är en livs-skatt.

Årets närbild.

Tagen av misstag på Chris Kläffords konsert.

Förlåt kompis, men den är så bra och 

funkar så fint till vår humor.

Liker du bilden min?

Haha.

Årets upplevelse.

Att sova i en bubbla.

Mitt i skogen i Dalarna.

Sommar.

Roadtrip.

Värme.

Historia och vänskap.

Årets jobbild.

Min monter på Örebromässan.

Att skapa höstens mysigaste sovrum var 

uppgiften.

Jag är nöjd.

Det är så mycket jag i det rummet.

Alla ingredienser liksom.

Hårt.

Mjukt.

Nytt.

Gammalt.

Natur.

Betong.

Jättegren.

Kläder.

Vintage-skräp.

SMACK liksom.

Skål för årets beslut om tatueringar.

Två har det blivit och fler ska det bli.

Energi mina vänner.

Energi.

Årets klipp.

Minst 20 cm åkte av när hon bestämde sig.

Min envisa ärta som vet vad hon vill.

Det finns ingen som du Karla.

Finast av alla.

Hela vägen inifrån och ut.

Tacksam är bara förnamnet.

VI TVÅ.

På semester på BÄSTKUSTEN.

Med mamma och C.

Årets skönaste vecka på magisk plats

med magiskt väder.

Lata dagar och tiden jag tar fram när

det viner som mest.

Mamma.

TACK.

När stor brutta blir liten för en stund.

I värmen som slog alla rekord.

Kan det bli kroniskt.

Snälla.

Tuva för LINDEX.

I en kampanj och vårt första jobb ihop med delad lön.

Galet kul!

2018 var också året då en kjol/klänning/shorts-obekväm

brutta som jag inte hade en chans.

Värmen tog ut sin rätt och bara att glömma

braxorna i månader.

Årets färgchock.

Skolavslutning och början på 

lite smygande färgklickar i garderoben.

Numer tillbaka till skönt mildare 

toner, men heja mig och sakta men säkert.

Där stod jag bara.

På öde strand mitt i sommaren.

Med vågor rullandes in och ut.

När man blundar, stänger munnen och 

insuper stunden genom ett 

långt andetag.

Mer sånt och vi skulle alla 

sänka stressnivån med

100%

Att springa snabbare än 

snabbast i en fullspäckad vardag

funkar bara si och så länge.

Årets sista dagar har ägnats åt mycket

rensning.

Platsbristen är påtaglig och jag har 

fått gjort snygghets-häng med favoriterna 

i hallen.

Bättre det än stor klumpig garderob.

Jaha.

Det var året i ett fåtal utvalda bilder.

I min kamera och i mitt minne bor 

1000 till.

Minst.

Vissa saker går framåt.

Andra bakåt.

Livet och bergodalbanan.

Vännerna och familjen.

Jobbet och människorna som

hör till det.

Männen och männen.

Att begrava och plåstra.

Att tvinga sig till nyfiken framåtblick.

Jag ger inga nyårslöften.

De stressar mig bara.

Nu kör vi 2019.

Året då jag hoppas att ljuset kommer åter.

Till oss alla.

Gott Nytt.

Kramen M.