Hemma.
Lördag och ledig.
Solen gassar och det kunde
ha varit en perfekt helgdag utan planer
med bönan.
Vi försöker.
Att inte fastna i paniken
runt Coronaviruset.
Hon frågar mycket och jag svarar.
Så pedagogiskt jag kan.
Inte för mycket och inte för lite.
Tidigare i
veckan gjorde jag ett litet
besök på
Jag hittade
Ingegerd Råmans bok
- Det är ingenting,
men det är ändå något-
I boken får vi möta
formgivaren Ingegerd
vars keramik och glasarbetaren
vi ofta känner igen för dess rena urformer.
I boken får vi läsa om
Ingegerds arbeten genom åren
och följa med henne hem, till
kontoret, ateljén i Skåne och till
glashyttan.
Allt presenterat med vackra bilder
på arbeten, människor och möten.
En stunds avkoppling
och flykt från världen utanför helt klart.
Boken är utgiven 2015
och jag köpte flera stycken för en spottstyver.
Till presenter och för att den
kommer kännas exakt lika tidlös och aktuell
i åratal.
För alltid kanske.
Världens härligaste Gert Wingårdh.
Arkitekten
som Ingegerd ofta samarbetar med.
Jag fortsätter läsa en stund till.
Egentid som min Tomas
kallar det.
När man gör upp med sitt barn om
en stund för sig själv.
Galet bra idé innan
filmkväll med grönsaker
och dipp.
Ärtan har sockertopp och
jag hänger med på köpet.
Superbravo ju.
Vi ses, kramen
och håll ut.
Använd det sunda förnuftet såklart.
Efter regn kommer sol.
Det är sedan gammalt.
M.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar